LRF Häst Värmland & Väst

Nyhetsbrev nr 24 oktober 2006

Årets längsta månad

Jag har en överväldigande längtan efter en stor hög med lönnlöv att hoppa i och sparka omkring, efter skuttande går man in och värmer en kopp choklad och lyssnar på sprakandet i vedspisen... Men istället har jag rallat grus i vinterhagarna med spade och skottkärra, för att slippa geggvälling efter regn. Barnen har varit till stor hjälp med att klättra i grushögen så att högen åtminstone ser mindre ut.

Under oktober är det planerat en kvällsträff för hästföretagare i Värmland. Läs mer under aktiviteter. Hippocampusdagarna i Uppsala går av stapeln 25-26 okt med föreläsningar på populärvetenskaplig nivå, men med vetenskaplig grund.

Tänk att oktober har en timme mer än de övriga månaderna med 31 dagar. Vad mycket mer vi ska hinna med!

Katarina Adolfson

Innehåll:
Aktiviteter; kvällsträff hästföretagare 9 okt
Företagsutveckling
Annat; Hippocampusdagarna, Förebyggande avmaskning av häst
Nyhetsbrev kontakt

Dalslandshästen :
Nätverket vill genom avelsverksamhet utveckla sina landsbygdsföretag. Tanken är att på sikt att kommersiellt föda upp, utbilda, och gemensamt marknadsföra sina hästar. Intitialt kommer nätverket att byggas upp, förstärka kunskaper och kontakter genom föreläsningar och studiebesök samt skapa en kontaktyta via internet. Nätverket planerar att åka till Avels- och Sportchampionatet på Flyinge samt Riksföl i Örebro under hösten. För mer info kontakta Maria Berger e-post maria.berger@stenebynas.se

9 oktober Hästföretag Värmland :
Kvällsträff för dig som driver företag med eller kring häst i Värmland.
Vi diskuterar:
- nuläge
- möjligheter
- hinder
- behov för utveckling
- webportalen www.horse-expo.se
Tid: 18-21
Plats: Köpmannag 2, Karlstad
Anmälan senast 4 okt till Katarina Adolfson 054-54 52 66 eller katarina.adolfson@lrf.se

Har du idéer och funderingar kring verksamhet med eller kring häst och behöver någon att bolla idéerna med? Från och med 1 aug jobbar jag på både region Värmland och region Väst. Min utgångspunkt är kontoret i Karlstad. Ring eller e-posta! 054-54 52 66 eller katarina.adolfson@lrf.se

Hippocampusdagarna 25- 26 okt 2006

Hippocampusdagarna ska ge en bred inblick i pågående hästforskning vid SLU och SVA. Hippocampusdagarna vänder sig främst till yrkesverksamma inom den svenska hästnäringen, men är även öppen för dem som enbart har häst som hobby. Föreläsningarna hålls på en populärvetenskaplig nivå som dock vilar på en vetenskaplig grund.
Plats: SLU, Ultuna Uppsala
Information: http://hippocampus.slu.se/kalendarium/lasmer.cfm?call=Kalendarium&id=64

Förebyggande avmaskning av häst

Alla hästar har inälvsparasiter, men en mindre mängd stör dessbättre inte djurens hälsa. Föl och unghästar är mer känsliga för parasitangrepp än vuxna hästar därför ska parasitbekämpning ske med hänsyn till hästarnas ålder. Infektion med inälvsmask förebyggs genom betesplanering och beteshygien i kombination med strategiska avmaskningar.

Blodmask
Blodmaskar (Strongylus spp och cyathostominer) är hästens vanligaste inälvsmaskar. De vuxna maskarna lever i hästens grovtarm där de producerar ägg som kommer ut på betet med avföringen. Om det är tillräckligt varmt (minst 8-10° C) utvecklas äggen till larver, vilka hästarna får i sig när de betar. De största mängderna av larver finns i gräset under sensommaren/hösten. Vintertid sker ingen utveckling av de ägg som eventuellt kommer ut i hagen. Alla hästar är mer eller mindre infekterade med vilande larvstadier av små blodmaskar. Vilande blodmasklarver är inte känsliga för maskmedel utan de kommer successivt att utvecklas till nya vuxna maskar. Vid kraftiga angrepp med små blodmaskar kan symtom uppträda i form av avmagring och diarré. I sådana fall kan man ofta se tusentals med maskar/larver i avföringen (1,5-2 cm långa). Stora blodmasken (Strongylus vulgaris) är betydligt ovanligare än de små blodmaskarna. Larver av stora blodmasken vandrar under sin utveckling i blodkärlen som försörjer tarmen. Skador som uppstår till följd av denna vandring kan leda till kolik som företrädesvis ses under hösten och vintern.

De flesta hästar behöver avmaskas mot blodmask 3-4 dagar innan byte från vinterhage till sommarhage. Beroende på smittryck i sommarhagen och hästarnas ålder kan avmaskning behöva upprepas under och/eller efter betesgång. För vuxna hästar på en gård utan specifika parasitproblem är det fullt tillräckligt att endast avmaska i anslutning till betesgång. Vid bevisat högt smittryck (i regel stora stuterier) rekommenderar vi att avmaska hästarna under sommaren, antingen var 8:e vecka med ett ivermektinpreparat (Bimectin, Eraquell, Equimax, Ivomec, Ivomec comp eller Noromectin), var 12:e vecka med ett moxidektinpreparat (Cydectin) eller var 4:e vecka med ett pyrantelpreparat (Banminth och Fyrantel). I samband med avmaskning under sommaren finns ingen anledning att stalla in hästen. Nyinkomna hästar bör avmaskas 3 dagar innan de släpps i hagarna.

Beroende på kemisk uppbyggnad och verkningsmekanism kan maskmedel mot små blodmaskar indelas i olika 2 klasser (preparatnamn se ovan): 1) ivermektin och moxidektin och 2) pyrantel. Det rekommenderas att man växlar med ett eller några års mellanrum mellan dessa klasser för att motverka/fördröja resistensutveckling hos maskarna.

Spolmask
Spolmask (Parascaris equorum) förekommer allmänt hos föl och unghästar, men sällan hos hästar äldre än 3 år. Immunitet börjar utvecklas redan från 6 månaders ålder. Masken lever fritt i tunntarmsinnehållet där den producerar rikligt med ägg som kommer ut på betet med avföringen. Spolmaskägg kan överleva i miljön i många år, vilket gör det svårt att få bukt med spolmaskproblem i en drabbad besättning. Äggen utgör smittkälla för kommande generationer av föl. Typiska symtom på spolmaskinfektion är dålig tillväxt, minskad aptit, gallor och ruggig hårrem.

Föl avmaskas vanligtvis mot spolmask vid 8 och 16 veckors ålder. På stora gårdar med många föl bör man avmaska grupper av föl med utgångspunkt från åldern på det äldsta och yngsta fölet. Ett- och tvååringar kan behöva avmaskas mot spolmask i februari, helst efter träckprovsundersökning. Samtliga preparat mot rundmask har oftast god effekt mot spolmask. På en del stora stuterier har man emellertid noterat en nedsatt behandlingseffekt mot spolmask, i synnerhet vid användning av ivermektin. Orsaken till detta är inte klarlagd men det kan röra sig om resistens.

Bandmask
Bandmask (Anoplocephala perfoliata) är en vanligt förekommande mask hos hästar i alla åldrar. Bandmasken lever i övergången mellan tunntarmen och blindtarmen. Äggen som kommer ut med hästens avföring måste ätas upp av ett litet mosskvalster (s.k mellanvärd) innan en häst smittas genom att äta kvalstret. Bandmask associeras med viss typ av kolik och digestionsstörningar. Vi rekommenderar att avmaska vid konstaterad infektion eller när problem med bandmask kan misstänkas. Den lämpligaste tidpunkten för strategisk avmaskning mot bandmask torde vara innan betessläpp. Då används i första hand prazikvantel (Droncit, Equimax, Ivomec comp). Dubbel dos av pyrantel (Banminth, Fyrantel) har också effekt. Eventuellt avmaskas hästarna mot bandmask även på hösten för att förebygga problem under vintern.

Styngfluga
Styngflugan (Gasterophilus intestinalis) lever några veckor på sommaren. Honorna deponerar då karaktäristiska gulvita ägg på hästens hårrem, företrädesvis på frambenen. Larven, som upptas via munnen, övervintrar i hästens magsäck. Eftersom larven inte producerar ägg kan man inte påvisa styngfluga genom träckprov. Då förekomsten av styngflugan har minskat i Sverige (finns dock lokalt i hela landet) och larverna knappast orsakar någon skada behöver man inte rutinmässigt avmaska alla hästar sent på hösten. Det bör räcka med att avmaska när man sett flugan eller dess ägg. Ivermektin- och moxidektinpreparat har god effekt mot styngflugelarver i magsäcken. Man kan även förebygga infektion genom att mekaniskt avlägsna äggen från hästarnas päls.

Källa: SVA